Tjeckien, Slovakien och tillbaks igen

3 månader i Härensås. Det hann nästan bli hemma igen, som det var förr. Men nu när jag sitter här på tåget norrut så är det nog trots allt med färdriktning hemåt. Tror jag.

Ska hursomhelst bli otroligt kul att att återse förrådet och dess stolta invånare, samtidigt som vi välkomna en massa nya journalister som ska lära sig hitta från skolan till kåren – och tillbaks igen. Jag ser fram emot de här två veckorna nästan lika mycket som när jag stod där utanför j-huset för cirka 360 dagar sedan.

1 år, det är sjukt hur mycket man hinner på ett år. Hade någon sagt att jag skulle ha heltidsjobbat i 10 veckor som journalist vid den här tiden så hade jag skrattat förläget och sagt att så lätt är det nog inte. Nu är det dags att spänna bågen med lite mer självförtroende och erfarenhet mot en grym höst och en spännande praktikvår.

*****

3 månader i Härensås, nu är det bara 3 timmar kvar till Sundsvall. De sista timmarna är alltid de långsammaste…

Ska försöka avhjälpa det med min nya drog – Mad men.

SM(å marginaler)

Ähh skulle kanske skrivit något här på lördagskvällen efter att lyckats med konststycket att åka ut i försöken på 200m med 1/100 (det i ett heat som hade 2 sekundmeter rakt i ansiktet till skillnad från de övriga vindstilla heaten).

Men jag lätt helt enkelt bli. Det hade kunnat spåra ur i något alltför bittert. Jag nöjer mig med att konstatera att jag sprang för dåligt, men kanske förtjänade en andra chans till bättring.

Istället vänder jag nu blickarna mot årets sista tävling, Lag-SM. Det går av stapeln på stadion nästa tisdag och det blir ett späckat schema för mig med både 100, 200 och 4x100m. Kul avslutning på den här säsongen där vi ska försöka gneta oss kvar bland de fyra lagen som inte ska behöva kvala till nästa år.

*****

Men innan det blir Stockholm ska det återvändas till Sundsvall. På onsdag ska statens järnvägar förhoppningsvis fixa mig de 80 milen till Grönborgs stolta. Ska bli riktigt kul!

Göteborg – rekapitulation

22.31. Så står det efter mitt namn i resultatsiffrorna från Göteborgs GP.

Panik, ångest och uppgivenhet undrar ni? Nej faktiskt inte.

Det finns ganska enkla förklaringar till loppet och dess sluttid. Tyvärr kan vi stava den smärta i knäsenan. Den har så sakteliga återkommit och hämmat mig allt mer i accelerationerna under sista veckan. På värmet kändes det annars riktigt piggt och det var inte förrän jag tryckte på ordentligt i trepunktsaccelerationer som jag märkte av smärtan.

Hela loppet blev lite återhållsamt och avvaktande efter att jag inte kunna tryckt max första 40m. Jag ledde ur kurvan men fick vika ner mig sista 50m mot duktiga 400m löpare. Men felet ligger inte så mycket där utan snarare hur lite ledning jag har ur kurvan.

Problem med knäsenan men bra form kan man sammanfatta läget som. Inget att drabbas av panik för. Sist jag behandlade knäsenan med Voltaren under en vecka blev jag helt smärtfri vilket jag hoppas jag blir även den här gången.

*****

Telia undrar någon? Jo då fick tag på dem, avbeställde och åkte i väg till Göteborg. I dag gick jag återigen in på telia.se/leverans och skrev in mitt leveransnummer för att kolla. Och hepp, där var jag fortfarande ”i väntan på leverans…”

*****

F.ö är det bara en dag kvar på Alvestaredaktionen nu… Tiden går så fort att jag knappt hinner tänka.

*****

25:e så åker jag mot Sundsvall. Tiden går så fort att….ja ni förstår.

I min egen säng

För en kvart sen steg jag innan för dörren på Grönborgsgatan 13 igen. Redan nu är väskan uppackad och jag nerbäddad. Ett steg i min återgång till att bli en effektiv människa som ska leva dubbelliv med skola och träning igen.

Om det sista passet, resan hem och en alldeles särskild födelsedagspresent till Stefan återkommer vi om i morgon eller rättare sagt lite senare den här förmiddagen…

Go natt!

Strumpinköp med rockiga konsekvenser

Förmiddagens träning var av det blandade slaget. Hopprepsfotstyrka, marklyft och höftböjarövningar samt en gymnastisk avslutning.
Kan inte säga att jag var helt hundraprocentig i skallen när klockan ringde i dag och det finns ingen utom jag själv som får ta på mig det ansvaret. Det skulle i så fall vara SVT:s tablåansvariga och Stanley Kurbrick själv (lite hårt att skylla på en död man!) som gjort mästerverket Clockwork Orange som höll mig vaken till lite för sena timmar i går kväll.

Annars var kroppen som väntat dagen efter massage, lite mörbultad men ändå rätt välmående.

*****

Så till dagens klo. Takida!

Jag kan inte säga att jag är ett stort fan av Sundsvalls rockstoltheter men likväl ska jag se deras premiärspelning på nya turnén ikväll.

Varför? Jo på grund av ett par strumpor som Stefan la till när han senast shoppade på Jack & Jones! Han kom därmed över den magiska 1000kr gränsen och därmed deltog han också i utlottningen av två biljetter till kvällens evenemang. O tro´t om ni vill men han vann och när det vankades en extra gratisbiljett så vände han sig till smålänningen och givetvis fick han napp:)

Alltid kul och se band som är stora på sin hemort så det blir en bra fredagskväll det här!