Tecken från ovan när klassen träffades

Precis hemkommen från en första träff med de blivande journalisterna som man ska kampera ihop med de närmsta åren. Alltid lika kul och intressant att vara med när ett nytt gäng ska träffas för första gången. Några känner varandra sen innan, andra står tysta för sig själva ända fram till de viskar fram sitt namn i den obligatoriska presentationsrundan.

Verkar hur som helst vara ett skönt precis som våra faddrar i årskursen ovan! Blir nog en kul kväll med grill och annat i Nacksta ikväll!

***

Nu till de stora tecknen i skyn. Fick ett infall här i förmiddags, äntligen skulle jag ta tag i mina planer på att gå ur den svenska kyrka som man är född in i. Sagt och gjort så gick jag in och tog reda på hur det skulle gå till och beställde diverse blanketter som skulle skickas in till min församling C/o Herren själv.

Så var det med det och jag gick vidare till min introträff med klassen. Väl där delades vi som sagt in i grupper med våra faddrar. En av sakerna vi gjorde var att få en slags ackreditering med namn, adress och hemort m.m.
Dessutom skulle vi få vår grupps tema till tema-festen som kommer framöver, kända blondiner blev vårat och på min ackreditering stod killen jag skulle klä ut mig till. Vem?

*Trumvirvel*

JESUS! (hur blond han var kan diskuteras, mellanöstern år 0 var det nog inte jättevanligt med blonda män)

Kan ju välja att tro att detta var en slump eller ett rekordsnabbt tecken i skyn från vår herre själv (som jag nyss bestämt inte existerade…). Får väl skriva på mina blanketter och vifta dem emot skyn och se om han skickar sin vrede på mig direkt, hör ni om en gräshoppsinvasion eller syndaflod i Sundsvall så vet ni varför!

***
Ikväll blir det alltså grill och grejer på Nacksta här i stan, om vädergudarna (hoppas han inte bryr sig om övrig religiositet) är blida mot oss!
Därmed missar jag också större delen av finnkampen idag men jag hoppas laget tvålar dit finnarna ordentligt! Hyvä Routsi!!

Amen

Sagan om IKEA-bordet och den norrländska frisörskan…

Suggestiv titel på blogginlägget idag. Får se om de går att leva upp till med innehåll också.

Sitter och skriver vid mitt första inlägg vid mitt nya datorbord/matbord/avlastningsbord från Ikea. Det är ett vikbart bord som fäster i väggen. Men att få dit den har varit en kämpig tillställning. Hade från början en vision om att kunna bara skruva ditt den med min skruvdragare och lite skruv som jag hade liggande. Uppmätt och klart men inte orkade min skruvdragare med och fixa det. Fick istället låna en större borr/skruvdragare av coach Andersson idag innan han och Stefan åkte ner emot Gbg för Finnkamp.
Tänkte förborra lite för att underlätta skruvandet men det fanns inga borr i väskan utan bara bits till skruvdragaren och den orkade inte heller med och dra ditt dem.
Uppgivenheten gjorde att jag faktiskt ringde och dubbelkollade med kvartersvärden vad det var för väggar man egentligen stod och skruva i.

Ordern blev gipsplugg! Sagt och gjort en fjärde runda till Clas Ohlsson och borr, skruv och plugg inhandlades och vips så satt bordet i gips (ursäkta rimstugan:)).

***
Nere på stan tänkte jag också passa på och fixa barret. Frisörsalongen var ju given, ”Drop in hos Leif” kan ju av interna boys-skäl inte undvika att testas!
Vad som sedan skedde kan nog bara beskrivas som en kulturkrock. När jag gått hos frisörer i Växjö har de alla (och de är många) haft en sak gemensamt, de pratar (nästan för) mycket under hela tiden de klipper.
Här satte jag mig och klippningen tog 25 minuter. Under denna tid tror jag min frisör sa två meningar, ”hur vill du ha det?” och ”bra så?”. Håret ser dock ungefär ut som vanligt så de är väl inget och klaga på det heller:)

Här hade jag tänkt skicka upp lite bilder men min kära dator vägrar iphone-bilder på bloggen av ngn anledning!? Har sagt länge att det är dags för en Macbook Pro snart. Den är på ingång, men vill ha mitt mecenat-kort med rabatter hos Apple innan det är dags då det dyra blir lite mindre dyrt. Längtar!

Snipp snapp snut så var sagan slut!

***
Epilog: Kom på att man ju måste puffa för en skön friidrottshelg med både Golden League i Zurich ikväll och Finnkampen hela helgen!

Inte mycket som fattas

Clas Ohlsson kan lösa många problem men när man står utan svar där blir det givetvis IKEA! Fick sällskap av Stefan och hans familjebil ut till shoppingområdet Birsta igår. Det var verkligen ett gigantiskt område, börjar ju undra om man hamnat i en större stad än man tror. Enligt Stefan var stället den största turistattraktionen i södra halvan av Norrland!

Hittade i alla fall mig en stol och ett bord som går att fästa på väggen och vika undan vid behov samt lite annat smått och gott. När jag väl lyckats srkuva ihop bordet insåg jag att IKEA aldrig sänder med väggfästande skruv vilket gör att bordet fortfarande inte kommit upp, tillbaka till Clas Ohlsson igen…

***
Har faktiskt tränat med sen jag skrev sist. Tyngsta delen av passet var nog transporten dit! Stefan hade varnat mig för att de var mycket uppförsbacke till arenan, men aldrig hade jag kunnat föreställa mig något sånt här. Dels var det nog konstant uppför i cirka 2,5km men framförallt var det så brant på sina ställen att det inte gick att cykla! Jag fick helt sonika kliva av och leda cykeln likt en pensionär uppför Liedbergsgatan i Växjö. Nästa stopp blir följdaktligen att köpa busskort!

***
Böcker i massor fick jag också igår, tänkte jag skulle börja skumläsa lite i dem idag. Såg faktiskt riktigt intressanta ut! Skadar ju inte heller att de alla är relativt praktiskt inriktade och dessutom skrivna på ens modersmål.

Nehe nya resa till gubbdagiset Clas Ohlsson var det ja…

Börjar se ljuset i tunneln

Kartonger överallt och tomt kylskåp, det var synen som mötte mig när jag kom till lägenheten igår kväll. Men lite röj, uppblandat med en fika på stan med Stefan och Daniel Arnsten och sedan ännu mera röj så kunde man sova lite bättre.

Idag har det varit en blandning av upptäcktsfärd och fortsatt undanstuvning och uppackning av grejor som gällt. Hittade en bra affär på skönt cykelavstånd så man äntligen kan laga mat igen (räkande ut att det var 13 dagar sedan jag själv lagade mat!!).

Listan på saker att fixa var lång och inte mycket kunde strykas efter besöket på COOP men tacka vet jag Clas Ohlssons!! Där fanns helt enkelt allt jag behövde för att kunna fortsätta mecka här. Givetvis fanns där dessutom sånt som jag inte ens vissta jag behövde heller men som på något konstigt sätt ändå gled ner i påsen…

Strax bär det av på nästa cykelutflykt, till Baldershovs IP för att försöka röra lite på sig. Även om säsongen är slut känns det vettigt och hålla i denna vecka med så Stefan och jag synkar vilan lite bättre. Ligger inne med en ruskig träningsvärk efter lite gym i Söndags. Oroväckande mycket faktiskt med tanke på det lilla jag gjorde.

Nehepp nu ska jag nog ge mig i kast med innehållet i den där Clas Ohlssons-kassen.

En enkel till framtiden

Sitter här på ett tåg på väg norrut. Inget jätteovanligt i detta under sommaren, om det inte vore för en sak.
Den här resan har ingen returbiljett, det här är en enkel resa mot en ny framtid.

Den här gången åker jag mot Sundsvall för att permanent stanna där, börja bo och leva där. Det är från Sundsvall tur och retur resorna ska utgå från de närmsta åren, det är Sundsvall jag ska längta hem till eller bort från.

Hur de känns?

Jo tackar som frågar, riktigt bra faktiskt!

Äntligen har jag på något vis lämnat flyttångesten bakom mig, kvar i Växjö kanske eller i alla fall kvar på Sommarvägen 11 O. Lägenheten är urstädad (och det var banne mig en pärs, hur mycket skit kan man få plats med på 60 kvadratmeter!) och möblerna är på plats i Sundsvall. De är väl i och för sig inte de minsta uppackade och färdigmöblerade på mina 22 kvadrat men det kan jag väl pyssla med resten av den här veckan innan skolan börjar.

Skolan ja, hur ska de gå egentligen. Kommer man ihåg hur det är och läsa egentligen? Beställde i någon slags ångest blandat med förväntan fem böcker häromdagen, och det var inte ens allt för den första 7,5p kursen…

***

Nu låter de kanske som jag bara tycker de är kul och sticka ifrån Växjö, men ett sånt ”jag är 16 år och jag hatar den här stan för det händer ju inget här” uppbrott är det inte.

Det kommer kännas riktigt tungt att vara 80 mil ifrån boysen hemma. Blev lite hastigt innan jag drog nu och många var inte hemma under helgen så får väl hälsa här istället! Hoppas ni förstår att vi ska festa lasch vid jul!

Att inte se Värendsvallen med alla deras ”inventarier” (blev själv kallad det häromdagen av en tränare, dags och dra då va!!?) kommer kännas konstigt. Men förutom grabbarns i gruppen så kanske de ovanligaste blir att inte lyssna till Tobbe K och hans förmaningar och pådrivningar 6 dagar i veckan hela vintern.

Givetvis kommer man väl också sakna familj och släktingar hemmavid men de vet dem redan.

Men förhoppningsvis lämnar man inte bara vänner utan man träffar också nya, kanske är det det jag ser fram emot mest. Antar att jag inte kan skriva så mycket mer om någon, utom jag själv, ska orka läsa igenom detta i rent självterapeutiskt syfte.

***

Avslutningsvis måste jag bara passa på att hylla alla de 10-15 stycken ungdomar som reser i den här tågkupén tillsammans med mig idag. De är på väg till Uganda för att jobba med bistånd i en hel månad. 50 kg packning var bara för att kunna lämna massa kläder och gosedjur till behövande barn där nere! Mer solidaritet till folket!

***
PS. VM är ju som sagt slut och Bolt är givetvis namnet på allas läppar…även en känd död tysk herre med mustasch:) F.ö. hämtad ur en otroligt bra film om Hitlers sista timmar i livet som jag inte kan komma namnet på just nu!

Boltesque!

Senast jag hade tillfälle och skriva här så var de efter en viss jamaicans första WR för veckan…nu sitter man här igen och försöker komma på ord. Som rubriken antyder så får man väl börja hitta på sina egna.

Det han gör saknar helt enkelt referensramar!
Hur som helst, återigen en fantastisk idrottskväll på många sätt.

Den här gången upplevd i mitt tillfälliga hem, hos föräldrarna och lillebror i Härensås!
Har sen sist vart uppe i Sundsvall med mitt ( alldeles för stora) flyttlass och är nu tillbaka för att städa ur här hemma och säga hej då!

Det blir däremot inget mer tävlande den här säsongen. Skulle ju avslutat i helgen i Gbg men de här flyttstöket har kört ihop det både för huvud och kropp.
Skulle därmed vara på sin plats för en säsongssammanfattning nu men klockan är för mycket och huvudet mest fyllt av Boltesqeua tankar! Så det spar vi till en annan gång!

Helgen ska dock inte bli helt utan aktivitet då jag och Olsson ska spela årets squashmatch innan jag drar norröver. Vill minnas att det står 1-1 i matcher….

***
Sa hej då till gänget på vallen idag…kändes minst sagt konstigt och föreställa sig en vinter utan tipshall för första gången på 13 år! Tobbe coach och jag enades om att vi skulle spara på film-farvälet och beslöt istället att synas och höras mycket framöver i höst. Ska bli spännande och se vad man kan ta med sig och från hans träning och vad för nytt man kan lära sig av Håkan! En hel massa tror jag.

Bolt!!

Aldrig har en final varit så hypad! Efter semin var frågan hur snabbt det skulle gå, skulle man få se ett nytt WR?
Skyhöga förväntningar, ändå så chockar han en igen!

9.58!!! Alltså det är så sjukt att de kommande styckena i den här bloggen förmodligen kommer vara totalt osammanhängande av upphetsning!

Aldrig har ett WR krossats så vansinnigt i modern tid. Tyson Gay slår amerikanskt rekord med 9,71, 8/100 snabbare än Maurice Greene gjorde någonsin t.ex. och han är UTKLASSAD!! Så jävla galet!
När man tror att han inte ska kunna chocka en igen. När man tror man är förberedd på allt så sitter man där. Sitter där och skriker rakt ut i total häpnad!!

Shawn Crawford sa efter 200m finalen i OS att det inte bara var en ära att springa i samma lopp som Bolt, han sa att det är en ära att leva i samma livstid. Jag kan bara instämma.

När man är 80 år gammal och gaggig så kan man i alla fall vara säker på att man minns en sak, frågan är om rekordet är slaget då?

Förresten vad är det med den 16 augusti, samma datum i fjol som han vann OS på 100m….

200 börjar i övermorgon…..say no more.

***
Ps: I all obetydligthet så blev de brons på JSM i dag igen. Inget värt att orda om en sån här dag.

Inte mycket man förstår

Jaha så var vi där igen. 100m rakt fram, hur svårt kan det vara egentligen? Hur svårt och komplext kan det vara och förklara resultat?

Tydligen ohyggligt, är det korta svar jag kan klämma ur mig.
Sprang 100m på JSM idag, därav denna förbryllande inledning.
Försöksloppet kändes sådär om jag ska vara ärlig. Lite omotiverat då final var ganska lättuppnåeligt idag, dålig reaktion och ganska avslaget sista biten in i mål. Kryddar man det med lite motvind så trodde jag på en bit över 11 sekunder. Svar 10,93 i -1,3m/s.

Hej och hå, man kanske börja hitta form igen! Lite lunch lite vila och så dags för final och en ärlig chans att springa fort igen!

Molnen skingras, medvinden blåser fint i loppen före oss och jag känner mig riktigt taggad. Bra reaktion, men sjunker igenom ordentligt på 4:e steget….igen!!! Hur svårt ska de kunna vara och få en bra acceleration? Tycker ändå jag jobbar på rätt bra i vinddraget av Åberg (grymt bra lopp!). Visserligen lite motvind för oss (sprang ju med väderjinxen Zail så vad var att vänta!) men inte alls som på förmiddagen.
Utfall: 10,89. Kort sagt ett sämre lopp än innan och här står man igen som ett frågetecken.

Men men får väl ta min bronsmedalj och vara nöjd och revanschsugen inför 200m som återstår.

***
Sömn nu så man hinner upp till VM-tävlingarna imorrn!:) Blir lagom och kolla friidrotten sen sticka till Karlskrona igen. Stanna där sen till Söndag så då får vi se om jag kan uppdatera här igen innan allt ska ut härifrån lägenheten på Måndag! Det går fort nu.

Va mycket skit man har

Har de senaste dagarna ägnat större delen av tiden att packa ner mitt bohag i divere bruna papplådor.

Kan konstatera en sak, hel***te va skit man ligger inne med. Nog för att man vet att man då och då slänger in lite grejor i garderoben som kanske borde fått gå i sophögen men inte såhär mycket! Fyra stora svarta sopsäckar har jag fyllt med diverse skräp. Alltifrån gamla tröjor och gympaskor till lampskärmar och annat elände.

Nu börjar man dock se slutet på alla grejor i hyllor och skåp. Ska inte ha in allt i flyttbilen förrän måndag kväll så de mesta som är kvar nu får nog packas ihop under dagen där.

***

Imorgon väntar ju nämligen mitt livs sista JSM! 100m på programmet imorrn och sedan 200m lördag och söndag. Ska strax upp och slipa på sista bitarna med lite lätt hopp och snabbhetsövningar. Det börjar bli dags och springa fort igen!

Till helgen börjar ju också årets begivenhet alla kategorier, VM i Berlin. Inte så många svenska medaljhopp men det spelar fakitskt mindre roll. Frågorna är många:
Bolt eller Gay? Defar eller Dibaba? Phillips eller Saladino? Ska Powell återigen bromsa sig ifrån pallen? Kommer Felix med sitt gasellsteg slå Campbell-Brown över 200? Ska Sanya Richards äntligen få till det i en final? Ja jag kan hålla på här till VM är slut med allt som jag längtar efter att få svar på!

***

F.ö. hyllade jag ju Nour El Refais sommarprat häromdagen. Jag fick givetvis blodad tand och drog hem ett par program till som blev nåt ytterliggare och vips så hade man lyssnat på en 7 stycker sommarprat fler än man gjort innan sommaren började! Morgan Allings var riktigt bra precis som Luuks och Björkmans var.

Men dagens tips blir inte nya sommarpratare trots allt utan svensk jazz/hip-hop från Luleå som just nu gör dundersuccé i USA. Deras låt Fel del av Gården spelades på talkshowen Colbert Show och fick ett jättegenomslag…trots att de sjunger på svenska! Svårt och inte gilla dem eller hur??! Perfekt och städa lägenhet till i alla fall!

Stämplat ut och gått hem

Efter nästan två år på rättspsyk i Växjö har jag nu gått hem från mitt sista nattpass.

Lite konstigt kändes det men samtidigt var det skönt!
Lite som när man slutade sexan, man har längtat jättelänge efter ledighet och sommarlov och så tar det slut och man inser att den här skolan ser man inte igen och till hösten väntar något helt nytt. Men vemodet med att lämna kompisar och skolan förbyts snabbt i förväntan och längtan mot det här nya!
Så känns det verkligen för mig. Hinner väl kanske inte direkt njuta av någon ledighet under de närmsta veckorna innan skolan då det är ruggigt mycket flyttbestyr och tävlingar insprängda där. Men ju närmre Sundsvall kommer desto bättre känns det, kanske ett gott tecken på att man flyttar i rättan tid.

Flyttade om lite bland passen denna veckan och körde hopp igår följt av ett oväntat piggt (tre jobbnätter i rad brukar slita mer) styrkepass idag för att imorgon trycka på med sista sprintpasset innan helgen begivenheter.

Helgen ja, JSM i Karlskrona och herregud vilket tidsprogram de levererade idag. 6 timmar mellan heat och final på 100m på fredagen sedan 200 försöken ensamma på lördag kväll klockan 18 innan man ev måste springa semi (även om den förmodligen styks) vid elva dagen efter för att sedan återigen vänta 6-7 timmar på final. Så mycket dötid och dessutom har klubben bestämt att vi ska pendla då avståndet till Karlskrona inte motiverar hotellövernattningar. Kan bli en lååååång helg!

***
På tal om helt andra saker är idag en historisk dag, Se & Hör har faktiskt berikat mitt liv idag! Låg ett ex på jobbtoaletten och jag skummade igenom någon kolumn där en kille hyllade Nour El Refais Sommarprogram i P1. Jag gillar henne och tankade hem en podcast med programmet och det var alldeles fantastiskt bra. En så oerhört kreativ människa och med en fantastiskt förmåga att berätta historier på ett sätt som känns. Rekommenderas som sagt!!