Surprise surprise!

I 10 minuter har jag suttit på mitt rum efter en lång helg i väg från Härensås. Jag svettas redan så jag börjar fundera på om jag ska överleva natten. Utanför de på vid gavel öppna fönstren så saluterar Tor Spaniens välförtjänta VM-guld.

Men som den personliga friidrottsblogg detta ändå är så börjar vi detta inlägg i en lite mer perifer del av idrottsvärlden. Hedens IP i Helsingborg. Denna helg kanske mest känt för att Carro testat om hon skulle hålla för längdhopp igen. Letar vi då ytterligare lite utanför mediafokus så testade även jag kroppens hållfasthet.

2 x 200m = 2×22.04. Bakom de identiska nuffrorna döljer sig två rätt skilda lopp.

Försöket var ett lopp med en seg känsla i benen inför, under och för den delen efter loppet. Jag ledde loppet från 80m och in emot mål. Tänkte att kanske 22.3 var en rimlig gissning. Men blev positivt överraskad.

Finalen gick jag in i med klart med självförtroende och piggare känsla. Tyckte jag tryckte på riktigt bra första 100m och går nog ut på upploppet som trea. Sen känns det som jag jobbar riktigt bra till 180m innan jag stumnar – ordentligt. Vinnartiden på Nil de Oliveira (nybliven svensk medborgare – grattis!) var fina 21.22 och jag trodde på en tid under 22 sekunder. Den här gången alltså lite negativt överraskad.

Den bestående känslan som var giltig för båda loppen var känslan av att inte ha ont. Knäsenan sa inte ifrån ens lite grann efter två tuffa lopp. Nu ska jag avstå piller ett par dagar och se om det går att behålla den sköna känslan.

*****

Överraskning var sedan återigen temat i Helsingborg. En 25 års-överraskningsfest för f.d. träningskompisen Simon Jönsson stod på programmet. En mycket lyckad sådan!

Lite trött i ögat bar det sedan hemåt för kvällsjobb i kväll. Lite redigering och en hel del VM-tittande hanns med. Nu är det färdigredigerat för 5 veckor, i stället ska jag nu skriva lokalnyheter från Alvesta framöver. Något jag verkligen ser fram emot.

*****

Nu ska jag hugga tag i den kalla handduken, slå ihjäl de sista myggen och sova så länge syret räcker. God natt!

Receptet fungerar

Ja ett stycke vila och flera stycken voltaren har varit medicinen under större delen av den här veckan. Lite styrka (första gången i gymmet på en månad) i tisdags följt av beach-häng i Åhus på onsdagen var de närmsta jag kommit aktivitet fram till i dag.

I dag fick jag först lite behandling på knäsenan och området runt omkring innan jag provade ett lättare löppass innehållandes lite in and out accelerationer och 2x120m på 90%.

Voltarenen verkar onekligen göra sitt till. Jag kände nästan ingenting under passet och inte heller nu ikväll har senan stelnat till på annars sedvanligt manér. Vågar därför börja sikta mot 200m i Helsingborg i helgen. Ska bli kul att springa det igen, var ett bra tag sen sist nu.

Först ett lättare värmpass imorgon förmiddag följt av lite jobb(näst sista dagen som redigerare, tiden går fort!!) sen kan man börja fokusera på den tävlingen ordentligt.

Tävling mellan VM och bröllop

Ja jag antar att ni inte är inne på denna stora portal och uppdaterar för nyheter en dag som denna. Det är visst fest i Stockholm och är ni inte där så kanske Sydafrika påkallar uppmärksamheten.

Nu ska jag givetvis trots detta inte undanhålla er dagens event i på Västra Marks IP i Karlskrona.

Stabilt har jag sagt förr och jag säger det igen. Men i dag hade jag verkligen velat ha det där lilla extra också.

I försöket fick jag på en riktigt bra acceleration men i brist på konkurrens blev jag sedan lite passiv i fullfarten och hamnade lite tillbakalutad. 10.90 i +1.2 var stabilt men inte så mycket mer.

Finalen gick sen bara 35 minuter senare så bara att fokusera om. Nu på banan jämte startkanonen Daniel Persson som säsongsdebuterade med 10.70 i sitt heat. Jag fick en riktig pangreaktion och var först ut ur blocken men fick sedan något steg där jag tyvärr klev igenom och fick därför inte riktigt den rytm i accelerationen som jag önskat. Vid 40m var jag sen halvmetern bak Daniel och det höll sedan i sig hela vägen in i mål. Jag spände mig (återigen) lite för mycket mot slutet och klarade därför inte av att utnyttja den starka medvinden (+2,5). Tiden godkända 10.81, 6/100 från segern, men nu vill jag ha mer!

Om kroppen känns bra så ska det bli 200m lopp i morgon. Eventuellt följt av ett maxlopp på 300m (i träningssyfte) för att blåsa ur kroppen helt inför en formtoppning mot slutet av månaden. Kan bli en utmaning!

*****

Sen vill jag givetvis avsluta den här bloggposten med ett grattis!

Ja till Tobbe och Åkerström, som satte 400m pers i dag, så klart. Vad trodde ni…

Stabilt utan att glänsa

VM har såhär långt bjudit på bra intensitet, bra vilja men kanske inte glänst det där lilla extra. Så var min dag på, kanske inte fullt så glamourösa, Smålandsspelen.

Inte det där lilla extra men likväl stabila resultat rakt igenom.

100m: I heatet missade jag lite i accelerationen och när jag väl kom upp i löpningen så möttes jag plötsligt av en vändande vind som slog mig i ansiktet. Löpningen blev lite slitig därefter. Klockan stannade på 10.99 och vinden mycket förvånande på plus 1.4. Just vindarna var ett återkommande ämne under dagen. Det blåste rätt kraftigt från sidan något som gjorde att vindarna vände på upploppsrakan under dagen.

I finalen gjorde jag en riktigt bra acceleration. Tyvärr fattades det lite i toppfarten i dag och jag kunde inte riktigt dra nytta av den på bästa sätt. Att sedan springa i princip själv (närmsta löpare nästan 5/10 efter i mål) gjorde väl sitt till. 10.86 i  +1.4 är ändå ett bra dagsverke!

200m: Trots att jag kände mig lite sliten efter två lopp var de vindmässiga förhållandena lite för bra för att tacka nej till. Loppet var dock mest en kamp mot kroppen. Slet ont i kurvan utan att få något gratis och in på upploppet var det återigen ett sololopp. Sista 30m blev jag ordentligt trött (som vanligt, fast värre). Dock 21.99, ett stabilt lopp igen. Jag och mina medtävlare diskuterade sedan vindarna på väg tillbaka och kom överens om att det nog nästan inte blåst något alls. Gissa om vi blev förvånade när vindmätaren hade visat +5.0!! Jag sticker ut hakan lite här och säger att det ALDRIG kan stämma. Alla lopp idag pendlade mellan -2 och +2.5, utom just vårt. Längdhopparna som hoppade precis före vårt lopp hade till och med motvind…

Nåja ingen ko på isen eller vad man brukar säga. Ett gott dagsverke trots allt!

Nu: Voltarensalva, ben i högläge, fotboll och en bättre påse löst!

I morgon: Jobb på SMP! Lite nervigt minst sagt…

Ett fall framåt

7.05 och 22.38. Det trodde man inte man skulle kalla ett fall framåt när säsongen började, men så är det!

7.05 loppet var miserabelt rent tekniskt första 10-15m med snubbelsteg och elände. Så att ändå kunna sätta årsbästa tyder på att formen sakta men säkert börjar komma.

På 200m visste jag att jag skulle få kämpa. Vi har under hela hösten sprungit med fokus på accelerationen och inte sprungit längre än 150m ett par enstaka gånger. Jag öppnade dock riktigt bra men in i andra kurvan där doseringen kommer så hade jag inte frekvens eller ork att jobba ordentligt. Istället sjönk jag ihop och därifrån blev det oerhört tufft att springa sista 50m. 22.38 får ändå räknas som en godkänd början och en bra genomkörare för kroppen inför ISM.

****

Nu kör vi OS-kväll! Följ kåridårens heta OS-blogg:

http://karidaren.se/bloggar/os-bloggen/nu-kickar-vi-igang-det/